Lussekatter

Lussebulle, saffransbröd, julkuse, saffransbulle och lussekatt, kärt barn har många namn. Men vad kommer det gula bakverket ifrån?

Enligt svensk mytologi är lussekatten en avbild av den hedniska gudinnan Frejas älsklingskatt. Enligt en annan teori härstammar lussekatter från medeltidens Tyskland där de saffransdoftande bullarna symboliserar Lucifer, alltså djävulen, i kattens skepnad. Enligt folktron slog en djävulskatt följe med det snälla helgonet St Nikolaus för att skrämma barnen.

Oavsett vilket, har det gyllene brödet bakats i Mälardalen sedan 1600-talet. Och det var först när vi i Sverige började fira Lucia, på 1800-talet, som lussekatten blev populär över hela landet och blev lika starkt förknippad med julen som julgran, pepparkakor och hyacinter.

Lussekatterna kan bakas ut till en mängd olika former. Den vanligaste formen, den så kallade julgalten, är formad som ett 'S' där ändarna rullats ihop var för sig och ett russin placerats i mitten på vardera ihoprullning.
Det är också vanligt att arrangera två sådana 'S', antingen korslagt eller bredvid varandra. Denna typen av lussekatt brukar kallas gullvagn, julvagn eller julkors. Ett lindebarn är en bulle formad genom att en utrullad sträng deg vikts och ändarna virats om varandra till en liggande spiral. Det förekommer även större varianter, såsom prästens hår och såkaka.

De vanligaste formerna har sitt ursprung i de forntida mönster som var vanliga på till exempel smycken och bilder i norra Europa och som kan spåras ända tillbaka till bronsåldern.